Räkpaj

Igår gjorde jag en riktigt god räkpaj på GI-vis.
Pajskalet ser nästan bränt ut, men det får bara en mörkare färg med de här mjölsorterna.



Räkpaj
4 portioner

Pajdeg:
2 dl sojamjöl
2 msk fiberhusk
1/2 dl dinkelsikt
100 gr smör
1 msk smör

Fyllning:
1 kg oskalade räkor
3 ägg
3 dl grädde
salt och svartpeppar
1/2 dl hackad dill
1 msk riven stark ost

Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda sojamjöl,fiberhusk,dinkelsikt och smör i en bunke. Ställ kallt i ca 30 minuter.
Tryck sedan ut pajdegen med hjälp av mjölet i en pajform och grädda i mitten av ugnen i ca 10 minuter.
Skala räkorna och lägg dem i pajskalet.
Rör ihop ägg, grädde, salt och peppar. Tillsätt dill och ost och häll äggsmeten över räkorna.
Grädda i mitten av ugnen i ca 25 minuter.


Aha-upplevelse

Igår rensade jag ut kläder från garderoben och det var en hel del som fick flytta ut.
Några av kläderna har jag köpt innan och de har suttit sådär lite trångt, så jag har väntat med att använda dem. Men nu är de istället helt stora och sladdriga....Hmmm, som det kan bli. 
Så här i efterhand kan man ju tycka att det är helt onödigt att handla kläder som inte passar direkt, men å andra sidan är det ju en hel del byxor som jag köpt för länge sedan som jag kan ha nu.
Men lite ledsen är jag allt för de fina kläder som jag aldrig hann använda.... 
När jag tog fram ett par capri-jeans fick jag världens aha-upplevelse...de var ju jättestora!
Trots att vågen visar att man gått ner flera kilo, så finns det stunder då man knappt tror det ändå. Men när jag ser de där jeansen jag hade i somras så förstår jag att det verkligen har hänt grejjer!
  

De svarta till vänster är de jeansen jag hade på mig idag och de blå till höger hade jag i somras....
En viss skillnad alltså.

Jag har faktiskt blivit mindre....men jag är fortfarande stor...
Jag är mindre stor nu iallafall, det känns helt okej! 


Veckans vägning:

-0,4 kilo (totalt -22 kilo)


Lite gnäll...

Nu har vi fått kräksjukan i huset igen! Det är 5:e gången på mindre än ett halvår....
Stina kom upp inatt och mådde illa och bara man hör orden "mår illa" så flyger man upp som en projektil ur sängen, hur djupt man än sover. Vi hann nästan till toaletten...fick slänga nattlinnet och skura lite extra.
Så inatt har jag och Stina sovit på varsin madrass i badrummet och varvat hennes kräkningar med skurande, tvättande, duschande, slumrande och lyssnande efter minsta rörelser som kan resultera i nya uppkastningar....
Känner mig mer som ett dimmigt lik än vanligt.
Är det den långa vintern som gör att alla baciller frodas och bara går runt? När jag ringde dagis och sjukanmälde Stina fick jag höra att en pojke kräktes där igår och ytterligare 5 barn insjuknat under natten...Usch!  
Tänk att det alltid kommer nån sjuka som sätter stopp för allt roligt som vi planerar... Denna helgen skulle vi åka till Göteborg, bo över och gå på scrapbookingmässa (mest jag) och träffa min kusin Nancy och hennes familj. Det var jättelänge sen vi träffades och jag har sett fram emot den här helgen så länge!
Vi får väl helt enkelt sluta planera roliga saker och vara mer impulsiva! Inte säga nåt högt iallafall....

  


God gryta

Gjorde en god gryta igår och här kommer receptet.



Kycklinggryta med avocado och fläsk
4 portioner

2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
2 msk smör
3 kycklingfiléer
250 gr rimmat fläsk
salt och peppar
1 hönsbuljongtärning (el. kycklingfond)
2 dl vatten
2 dl grädde
2 avocado
100 gr kärnfria svarta oliver
hjärtsallad "Little Gem"
1/2 kruka färsk salvia

Skala och hacka löken. Hetta upp en stekpanna med smör och bryn löken tills den blir mjuk. Lägg över löken i en järngryta.
Dela kycklingfiléerna och fläsket i grytbitar. Bryn bitarna i smör, krydda med salt och peppar och lägg över köttet i grytan.
Smula i buljongtärningen och tillsätt vatten och grädde.
Koka upp och låt koka i ca 10 minuter. Smaka av med salt och peppar.
Skala och skär avocadon i bitar och häll av oliverna. Blanda ner avocado och oliver och ta av grytan från värmen.
Bryt salladen och lägg upp på tallrikar.
Fördela kycklinggrytan ovanpå och garnera med salvia.


Jag glömde sallad, oliver och salvia, men tog broccoli och gröna chili-oliver istället.
Grytan blev väldigt god och det tyckte även barnen, så detta kommer absolut bli en återkommande rätt.


God paj

Igår provade jag göra paj på GI-vis och det var busenkelt och supergott!



Kycklingpaj med soltorkade tomater
4 portioner

Pajskal:
2 dl sojamjöl
2 msk fiberhusk
1/2 dl dinkelsikt
100 gr smör
1 msk mjöl

Fyllning:
1/2 grillad kyckling
1 chorizokorv
1/2 rödlök
6 coctailtomater
4 soltorkade tomater
1/2 kruka färsk basilika
2 dl riven parmesanost
3 ägg
2 dl grädde
salt och peppar
1/2 dl pinjenötter

Sätt ugnen på 200 grader. blanda ihop sojamjöl, fiberhusk, dinkelsikt och smör. Ställ kallt i ca 30 minuter.
Tryck ut pajdegen, med hjälp av det vanliga mjölet, i en pajform och grädda i ca 10 minuter i mitten av ugnen.
Skär kycklingen och korven i mindre bitar och fördela i pajskalet. Skala och strimla rödlöken och lägg i formen. Dela coctailtomaterna, strimla de soltorkade tomaterna och hacka basilikan. Fördela över pajen och toppa med parmesanost.
Rör ihop ägg, grädde, salt och peppar och häll äggsmeten över pajen. Toppa med pinjenötterna. Grädda pajen i mitten av ugnen ca 25-30 minuter.


Jag glömde pinjenötter, men pajen var riktigt god ändå. Måste säga att pajdegen blev väldigt smulig, men det gör inte så mycket. Det är ju ändå fyllningen man vill åt!


Är så trött....

....på att vara så här sjukligt trött! Känns som att jag behöver sova flera veckor i sträck...
Har inte alls orkat ta mig ut på några promenader veckan som gått...förutom en tur på lördagen, då jag bara ville hem och lägga mig igen....
Hoppas det blir bättre när våren kommer på riktigt! Vill ju vara en piggelina med massor av energi!

Vägde mig igår och det har vänt lite (som tur är) men det går väldigt långsamt. Det ska det ju få göra, kroppen ska ju hinna med sig själv också, eller hur? Men nu vill jag inte att det ska plussa varannan vecka, det känns lite drygt.

- 1 kilo  (totalt -21,6 kilo) 



En dag på stan....

....utan barn!
Det var riktigt länge sen jag shoppade själv, utan barn.
Barn är underbara, men det är inte alltid så roligt att ha med dem till stan. För dem är alla butiker värdelösa, förutom den stora danska leksaksaffären som heter nåt på två bokstäver... Det kan man ju faktiskt förstå. Minns själv hur det var när jag var liten och följde med mamma till stan. Ville hon gå in i någon klädaffär gnällde jag bara: "häj gåj vi inte in mamma, de haj baja hiit (skit)" 
Så för allas skull, får man ta sig lite egentid nån gång i halvåret, så man kan titta i affärerna i lugn och ro. 
Detta gjorde jag alltså igår.
Det blev inte så mycket shoppande, men det var en viss frihetskänsla att kunna gå från affär till affär och bara kolla in utbudet utan att känna sig stressad. Dessutom var det ju extra kul att kunna gå in i andra klädbutiker än de som bara har tjockeavdelningar. Det är verkligen som om en helt ny värld har öppnat sig för mig.

Så, vad fick jag då med mig hem?

Jo, en härligt korallröd, lite kortare tunika med trekvartsärm från VILA. Blir fin med ett lite längre linne under, som går ton i ton.


Ett paperpad från Panduro; Tilda Summer Blues och fina bokstavs-stickers.


Ser fram emot när jag kan göra om detta om sisådär ett halvår....hehe.


Besked nr 2...

Igår följde jag med mamma till sjukhuset för att få besked på proverna de tog i andra bröstet för två veckor sedan.
Det visade sig finnas cancer där också, så om två veckor är det dags för operation då de tar bort båda brösten helt.
Mamma har varit inställd på detta sedan förra besöket, så hon tog det ganska bra. Hon visar inte så mycket oro eller ångest utåt, men jag kan tänka mig att hon upplever ett slags inre kaos just nu. Det måste vara fruktansvärt omvälvande att få ett cancerbesked och dessutom få reda på att en del av ens kvinnlighet kommer att försvinna inom ett par veckor.
Ungefär tre veckor efter operationen kommer läkarna få reda på hur aggressiva tumörerna är och om det kommer krävas ytterligare åtgärder. 
 
Jag berättade för barnen igår hur det ligger till med mormor och de reagerade lite olika. Stina är nog för liten för att förstå så det blev ett "stackars mormor" och sedan började hon prata om glass. Julia däremot blev ledsen och väldigt bekymrad. Det är ju mycket tankar och funderingar som redan far runt i huvudet på en sjuåring, så för henne blev det en hel del grubblerier och frågor. Det är bara att lyssna och prata, lyssna och prata....

Vi försöker vara så positiva som möjligt och nu hoppas vi bara på det bästa... 
 


Årets första scrappade kort

Jag har verkligen legat på latsidan när det gäller att pyssla....å jag som lovade mig själv på nyårsafton att jag skulle scrappa mer! Hmmmm...ska nog sluta lova saker.
Detta kort är till Emils brors sambo som precis fyllt 50.


Dagens goda middag...

 ....Rostas (medium rare), pepparstekt fänkål och chilibearnaise



Gott!


Rostas är ett väldigt bra alternativ till oxfilé, lika mört och gott, fast billigare!


Mmmmm....god frukost



Turkisk yoghurt
Hallon och stora blåbär
Kokos

....så gott!

Hundlortar och hekton hit och dit

Usch, vad taskiga somliga hundägare är!
Jag menar de som låter bli att plocka upp bajset efter sina hundar, när dessa uträttat sina behov i anslutning till vår tomt. Det händer alltför ofta och flera gånger har nån i familjen obemärkt klivit i detta och dragit in skiten i både bilar och hus...
Idag var det så dags igen!
Kände en uschlig odör i eftermiddags och kunde lokalisera det till mina skor...och barnens skor....och deras ytterkläder....och mattan utanför dörren....och hallmattan....och överallt kändes det som!
När barnen har varit ute och lekt, så har de förmodligen krälat runt precis där någon hund haft sin toalett...Sen har de sprungit in och ut i huset och när de tröttnat på att vara ute så har de lagt sina kläder ihop med andra kläder och grejjer som har antagit samma fräna odör...
Nu går tvättmaskinen varm och jag har skurat golven, tvättat mattan utanför dörren och slängt ut hallmattan i väntan på senare behandling. Ska snart ut och pilla bort bajs från skorna och skölja av dem. Tråkigt göra.... Men det var ju iallafall en himla tur att tvättmaskinen blev lagad idag. Annars hade jag svurit och muttrat mig själv till sömns ikväll...

I morse vägde jag mig och resultatet var väl inte så upplyftande;

+ 0,6 kilo (totalt -20,6 kilo)

men men, det är som det är och det är väl ingen fara så länge det inte plussar på VARJE vecka.

Ny vecka=nya tag.


"Gubben i lådan"

Den gångna veckan har varit så trög...har saknat energi och inspiration. Tycker att det borde vara tvärtom nu när våren är i antågande! Men jag ser fram emot en ny vecka med nya tag, massor av energi och inspiration såklart!
I onsdags var jag, Emil och min bror på begravning i Vänersborg. Det var en man (Kurt) som vi känt i hela våra liv som förlorat kampen mot cancer i hjärnan. Han blev 64 år.
Han och hans fru var och är fortfarande mina föräldrars bästa vänner och de har träffats regelbundet fast det är ett ganska långt avstånd mellan dem.
De har närvarat vid Julias och Stinas dop och vid vårt bröllop. Jag och min bror har lekt jättemycket med deras barn, Jessica och Mikael, när vi var små.
I bilen på vägen upp konstaterades att jag inte träffat dem (barnen alltså) på 17 år! 
Så resan innebar både ett sorgligt farväl och ett roligt återseende.
De har båda barn som är i våra barns ålder och vi tyckte minsann att vi får börja ses lite oftare än vart 17:e år! Det kändes så naturligt att prata med varandra, som om det var igår vi sågs....
Hade det inte varit för begravningen så hade det kanske gått 17 år till (skamligt nog...) Tänk att döden ändå kan medföra något positivt också, om man nu får uttrycka sig så....
Jag har pratat mycket med barnen angående döden och begravningar i och med detta. Dagen efter begravningen hittade jag en bild på Kurt som jag visade för dem och frågade om de kände igen honom. Då tittade Stina allvarligt på mig och sa; "Var det han som låg i lådan?". 
Barn har en underbar förmåga att göra saker och ting så okomplicerade...eller hur? 


 

RSS 2.0